Nosarbete för inre balans

Om du hellre lyssnar på texten, kan du göra det här;

Om du hellre själv läser texten, gör du det här;

Det finns något alldeles magiskt med att se en hund sänka nosen mot marken och börja söka. Kroppen slappnar av, blicken mjuknar och andetagen blir djupare. Det är som om hela världen försvinner och bara dofterna finns kvar. I den stunden ser man ofta en glimt av något som kan vara svårt att nå på andra sätt, en känsla av lugn, fokus och inre balans.

Hundarna upplever troligtvis världen genom doft på ett sätt vi inte ens kan föreställa oss. Doften av en annan hund på tio meters håll berättar inte bara att hunden varit där, utan vem det var, vad den ätit, hur den mår och kanske till och med vad den tänkte just då.

När en hund får använda sitt luktsinne sker något kemiskt i kroppen. Stressnivåerna sjunker, hjärtfrekvensen går ner och oxytocin, det så kallade lugn-och-ro-hormonet ökar. Nosarbete är alltså inte bara mentalt stimulerande, utan faktiskt fysiologiskt lugnande. Det är därför nosaktivering kan vara så kraftfullt för en osäker hund. Där vi människor ofta försöker förklara världen för våra hundar, kan de genom dofterna uppleva den på ett sätt som känns begripligt.

Nosarbete handlar inte bara om att hitta något. Det handlar om att få lyckas. Om att känna kontroll över sin situation. För hundar som har svårt att hantera världen kan just det vara avgörande. De allra flesta hundar tycker också det är väldigt roligt, vilket ger den en extra boost av optimism.

Ett av de mest fascinerande resultaten av nosaktivering är hur det påverkar hundens förmåga att tänka positivt. Forskning inom inlärningspsykologi talar om optimism bias. Forskning har visat att hundar (och många andra djur) också har en form av optimism bias. Man kan testa det genom så kallade cognitive bias-tester, där man lär hunden att vissa signaler leder till något positivt (t.ex. godis) och andra till något neutralt (ingen belöning). Sen introducerar man en tvetydig signal, något mittemellan och ser hur hunden reagerar.

En hund som snabbt springer fram för att undersöka den tvetydiga signalen tolkas som mer optimistisk, den förväntar sig ett positivt utfall. En hund som tvekar eller låter bli att gå fram tolkas som mer pessimistisk, den förväntar sig att det inte lönar sig eller att något obehagligt kan ske.

Studier visar att stress, otrygghet eller brist på kontroll kan minska optimism bias hos hundar. De blir mer försiktiga, avvaktande och tolkar neutrala situationer som potentiellt hotfulla. Och det omvända när hunden får uppleva förutsägbarhet, framgång och positiv feedback, då ökar optimismen.

När en hund får erfarenheten av att jag söker och jag hittar något bra, så förstärks känslan av att världen är förutsägbar och trygg. Hunden börjar förvänta sig att något gott kan hända.

För Terras del var det inte optimismen i första hand som behövde ökas eller bli mer, utan hon behöver hitta ett sätt att hantera sin egna stress. Vi kan vara ute i flera timmar och det enda hon gör är att springa, om jag inte hjälper henne att fokusera eller koppla av. Och detta har vi fått arbeta mycket med och med hjälp av nosarbete och nosaktivering har vi nått en del “resultat”.

Nosaktivering behöver inte vara avancerat. För den osäkra hunden handlar det om att skapa situationer där den alltid får lyckas. Där det inte finns press eller förväntan från oss. Bara möjligheter. Jag brukar tänka att nosaktivering är som meditation för hunden. Det kräver närvaro, fokus, tålamod, men inte prestation. Hunden får följa sitt eget tempo, sina egna signaler. Det viktiga är inte resultatet, utan känslan. När hunden får gå in i sitt nosarbete på egna villkor sker förändringen inifrån.

Nosaktivering är inte bara aktivering. Det är en väg till balans. För hundar som Terra och för många andra är det också en väg till optimism, avslappning och ett inre lugn. Genom att ge hunden friheten att använda sitt kanske kraftfullaste sinne och uppleva framgång på sina egna villkor bygger vi något mycket djupare än lydnad.

Det är lätt att tro att vi måste lära våra hundar att bli trygga, men ibland handlar det mer om att låta dem hitta vägen själva. Nosarbete blir då inte ett träningsmoment, utan en ventil, ett sätt för hunden att få utlopp för sina känslor och sitt behov av att förstå världen på sina egna villkor, en möjlighet att andas ut, samla sig och återfå balansen inifrån, utan att vi styr eller kräver något tillbaka.

Foto: Simon Arvestrand @arvestrandsphotography